Animasaun: Aproximasaun foun hodi dezenvolve komunikasaun

Aproximasaun foun hodi dezenvolve komunikasaun, bele ajuda agrikultór ne’ebé lee menus hodi adopta prátika agronómiku ne’ebé di’ak iha Timor-Leste.

Agrikultór sira ne’ebé kuda batar variedade foun ne’ebé dezenvolve husi programa Seeds of Life (SoL) ho Ministério da Agrikultura no Peskas (MAP) bele hetan rezultadu produsaun di’ak bainhira sira kuda uza métodu tradisionál. Se enkuantu agrikultór sira mos aplika prátika agronómiku ne’ebé los (hanesan kuda liña, hamoos du’ut, habai no rai fini iha fatin ne’ebé anin la tama, no seluk-seluk tan), sira bele hetan rezultadu di’ak/makaas liu tan. Maibe, oinsa mak bele hanorin prátika hirak ne’e ba agrikultór sira?

Maize field day in Baucau Feb 09

Agrikultór iha to’os: maneira tradisionál ba dezenvolvimentu komunikasaun © Unknown

Nível literatura ne’ebé menus ba adultu sira iha Timor, liu-liu iha área rurais, no mos asesu ne’ebé menus ba televizaun no radio, kria dezafiu ida bainhira atu hato’o informasaun foun ba sira. Atu rezolve dezafiu ida ne, ekipa SoL-MAP halo animasaun ida hodi hatudu matadalan kuda batar. Animasaun ida ne prepara husi estudante sira husi Charles Sturt University, Wagga Wagga, ne’ebé estuda iha baserelatu programa nível animasaun. Dezenvolvimentu profesionalízmu ne’ebe boot iha kúrsu/programa ida ne’e, involve estudante sira hodi serbisu ba organizasaun non-profit/laiha lukru.

Animasaun iha vantajen boot liu kompara ho imajen estátiku (hanesan leaflet/folletu no pamfletu) tanba ema bele diriji di’ak liu tan ba informasaun sávi/importante, no mos interpretasaun ne’ebé sala ba buat ne’ebé sira hare bele menus liu. Tékniku ida ne mos iha vantajen kompara ho aprezentasaun video baibain, animasaun bele halo iha fatin ne’ebé dook/rai liur, uza fasilidade produsaun ne’ebé estabelese ona, no evita orsamentu hodi selu artista no ekipa.

early stage development

Dezenvolvimentu: testu ba loke senáriu no karaterístiku

Serbisu ne diriji husi Chris Mc Gillion, dosente senior ba jurnalízmu iha CSU ne’ebé mos foti PhD no examina tékniku komunikasaun SoL nian liu husi Universidade Nasionál Australianu. Estudante sira hetan esplikasaun badak kona-ba karaterístiku fíziku no kulturál husi agrikultór ne’ebé existe iha Timor-leste no mos aprezenta mensajen sávi/importante 12 kona-ba agronómiku. Mensajen hirak ne sumáriu husi dokumentu Matadalan Batar pájina 34 ne’ebé prepara husi SoL-MAP hodi fahe ba estensionista sira uza.

final animation

Dezenvolvimentu senáriu no karaterístiku

Atu dezenvolve animasaun ne’e, desizaun hirak hodi edit/hadi’a animasaun importante tebes. Primeiru, ‘karaterístiku’ iha animasaun laran tenke reprezenta ho maneira ne’ebé respeita ema Timor no konsidera papel feto nian iha agrikultura. Segundu, animasaun ne tenke engaña/involve: relevante diretamente ho esperiénsia agrikultór sira, fast-paced/aseleradu, no kontem ho buat ne’ebé kómiku. Terseiru, atensaun foka liu ba asaun (ne’ebé kontem ho mensajen) duke dialogu (koalia kona-ba asaun), no jeralmente ‘istória’ ne simples hodi tuir no kompriende.

anatomical measures

Uza sasukat anatomiku para fasil atu kompriende kona-ba nia orientasaun

Animasaun fahe ba sekuénsia haat, kada sekuénsia minutu ida. Iha parte primeiru hatudu agrikultór mane ida konfuzaun hela tanba sá mak nia batar ladún produtivu hanesan nia viziñu feto. Feto ne depois hatudu distánsia ne’ebé los entre liña ho ai-horis, no tékniku kuda no hamoos du’ut. Nia uza métodu ida ne’ebé fasil liu atu kompriende. Iha parte segundu, to’os nain rua ne’e serbisu hamutuk hodi kuda ai-horis, depois de ida ne (iha parte terseiru) to’os nain mane habai no rai rezultadu koileta ho maneira ne’ebé los. Iha parte ikus liu aprezenta  mensajen sávi 12 iha língua Tetun ho nune’e ba ema sira ne’ebé ladún hatene lee (estensionista, labarik, agrikultór) hetan sumáriu kona-ba informasaun ne’ebé aprezenta.

Hare video iha nee

 

SoL no MAP sei hasai animasaun iha distritu iha eventu kalan ne’ebé hala’o husi organizasaun lokál Cinema Lorosa’e. Sira mos sei fahe animasaun ne’e ba familia agrikultór ba telefone ne’ebé bele asesu ba video. Se karik animasaun ida ne’e bele prova susesu hodi hasa’e konsiénsia kona-ba prátika agrikultór ne’ebé di’ak ba batar, sei halo mos animasaun seluk kona-ba fore-rai, fehuk midar, hare, no ai-farina.

Chris McGillion (Charles Sturt University) no Kate Bevitt (Seeds of Life)

Artigu ida ne publika ona iha blog ACIAR no hetan ona lisensa hodi reprodus husi hakerek nain no ACIAR.

Leave a Reply

You must be logged in to post a comment.