Fukun ba Susesu: Fehuk Midar Hohrae Di’ak ba Negósiu no Nutrisaun

“Fehuk Midar variedade Hohrae 1, 2 & 3 gostu tebes, da’an no mos sona,” tenik Augusto Martins (48), chefe grupu Hakiak Buras iha Liquiça, “no nia tahan han gostu hanesan kangkung.”

Augusto núdar chefe husi membru nain 10 (feto nain 5, mane nain 5) iha aldeia Manumetalau, suco Manumeta, sub-distritu Bazartete, distritu Liquiça neebe kuda fehuk midar variedade kualidade di’ak oin tolu iha area produsaun ho medida 60 x 25m2.

Grupu ne’e kuda fehuk kain atu fa’an ba Ministério da Agricultura e Pescas (MAP) hanesan dalan ida atu hetan rendimentu ba sira no mos ba sira-nia familia, tenik Augusto.

Variedade fehuk midar Hohrae oin tolu ne’e produs rezultadu neebe dóbru iha tempu metade (fulan 3-4 nia laran), kompara ho fehuk midar variedade lokál neebe han tempu (fulan 7-8)

“Iha tinan 2013-14 ami fa’an fehuk kain 60,000 ba MAP ho presu 1c/kain, nune’e ami nia grupu konsege hetan $600. Ami sente kontente tebes.”

“Ami rai osan neebe hetan husi fa’an fehuk kain iha grupu laran, maibe fó empresta mos ba membru sira atu nune’e sira bele uja hodi sosa nesesidade uma laran,” tenik nia.

Agusto in his sweet potato production centre where he and his group grow Hohrae 1, 2 and 3

Liquica District Seed Officer speaking with Agusto in his group’s sweet potato production centre

 

 

 

Fehuk kain neebe sosa husi Ministério ou sira seluk, hanesan ONG sira distribui ba familia agrikultór lokál atu nune’e sira mos bele hetan benefísiu husi kuda fehuk midar variedade di’ak.

Variedade fehuk midar Hohrae oin tolu ne’e produs rezultadu neebe dóbru iha tempu metade (fulan 3-4 nia laran), kompara ho fehuk midar variedade lokál neebe han tempu (fulan 7-8). Wainhira kuda tiha variedade ne’e sira bele halo koileta iha fulan 3-4 nia laran, neebe maioria kuda no koileta dalaida deit.

Variedade Hohrae 3 kór laranja iha nutrisaun aas no mos iha nível vitamina A aas, neebe ajuda prevene problema matan ba labarik sira.

Hakiak Buras primeiru kuda variedade Hohrae iha fulan Fevereiru 2012 wainhira sira simu fehuk kain 6,000 husi sira-nia estensionista suco.

“Iha ami nia tinan primeiru ami ladún halo osan barak. Maibe agora ami kuda barak liu tan no fehuk midar isin mos barak liu tan, nune’e ami bele hetan osan liu husi fa’an nia kain ba MAP,” tenik nia.

SP_Production_Centre-WEB-5

Grupu ne’e mos fa’an fehuk kain nurak no fehuk isin iha merkadu lokál iha suco laran, nune’e mos balun uja ba konsumi iha uma laran.

“Ami regularmente konsumi nia tahan nurak tanba han gostu los no ami bele kontinua ku’u husi ami nia to’os.”

Fehuk midar nia tahan nurak bele han hanesan modo tahan sira seluk no hanesan fonte ba iron, vitamina C, vitamina K, no potassium.

Familia agrikultór liu husi 30 iha suco Manumeta agora kuda variedade Hohrae kualidade di’ak, neebe sira balun fa’an ona fehuk midar isin iha merkadu Bazartete.

“Ami ladún hetan rezultadu husi variedade lokál, tan ne’e ami kontente tebes ho variedade kualidade di’ak neebe fahe husi MAP-SoL tanba nia rezultadu produsaun aas,” tenik Augusto.

Hamutuk iha ona sentru habarak fehuk midar kain liu husi 60 neebe hanesan mak espalla iha teritóriu laran tomak, neebe estabelese atu fornese familia agrikultór sira ho asesu siguru ba fehuk kain kualidade di’ak husi variedade kualidade di’ak.

1 Response » to “Fukun ba Susesu: Fehuk Midar Hohrae Di’ak ba Negósiu no Nutrisaun”

  1. […] Fukun ba Susesu: Fehuk Midar Hohrae Di’ak ba Negósiu no Nutrisaun […]

Leave a Reply

You must be logged in to post a comment.