Oportunidade osan mean: fa’an batar variedade Sele hamosu rendimentu ba PFK Naroman iha Liquiça

Kuda no fa’an batar variedade Sele hanesan atividade ne’ebé hamosu osan barak ba grupu Naroman, Produtór Fini Komersiál (PFK) rejistradu iha Bazartete ne’ebé konsege hetan ona osan ho montante liu husi rihun haat husi atividade ida ne’e iha tinan rua nia laran liu husi fa’an sira-nia fini komersiál kualidade di’ak.

Iha tinan 2014, ne’ebé hanesan sira-nia tinan segundu kuda Sele ba produsaun fini komersiál, grupu ho membru 56 ne’e (feto 28, mane 28) husi aldeia Fatunesa, suco Fahilebo, sub-distritu Bazartete husi distritu Liquiça hetan rezultadu fantástiku ho variedade kualidade di’ak ida ne’e, ne’ebé sira konsege koileta fini liu husi tonelada hitu iha área ho luan hektár lima.

Naroman group members with their children at their seed house in Fahilebo

© Alexia Skok/Seeds of Life

Martinho dos Santos (tinan 44) Chefe grupu Naroman, haktuir katak grupu ne’e planu atu fa’an fini ba Ministério da Agricultura e Pescas (MAP) hodi halo distribuisaun ba familia agrikultór sira seluk iha teritóriu laran tomak.

“Wainhira ami fa’an ami nia fini, ami konsege rai osan ne’ebé hetan iha grupu nia laran no konsege hetan ona osan hamutuk $4,000 resin. Dalaruma ami uja osan ne’e hodi ajuda dezenvolve ami nia negósiu, maibe ami iha komitmentu atu rai nafatin ami nia rendimentu ne’ebé hetan.

“Membru sira mos uja sira-nia rendimentu individu hodi fó apóiu ba sira-nia familia, renovasaun sira-nia uma no selu osan sira-nia eskola,” tenik nia.

Iha tempu liu ba ami sente dúvida ho rezultadu produsaun menus husi variedade lokál, maibe agora ami sei la dúvida tan tanba batar Sele hatudu kualidade ne’ebé di’ak

Grupu fini ne’e hanesan nível komersiál, signifika sira rasik mak koko fini nia pureza fíziku, persentajen jerminasaun no konteúdu umidade, e depois hakerek nia rezultadu iha pakote fini.

Packets of high quality Sele seed

© Alexia Skok/Seeds of Life

Departementu Fini husi MAP mos halo verifikasaun/spot checks ba fini ne’ebé iha hodi garante fini iha kualidade aas no prense padraun ne’ebé haktuir iha Matadalan ba Sistema Fini Nasionál ba Variedade Ne’ebé Lansa.

Naroman primeiru rona kona-ba fini kualidade di’ak batar Sele husi sira-nia ofisiál estensaun suco/estensionista iha tinan 2012, no kuaze kontente tebes ho benefísiu ne’ebé fó ba sira-nia moris to agora, tenik Martinho.

“Obrigado ba ami nia rezultadu produsaun di’ak, membru sira bele hadi’a sira-nia moris sai di’ak liu tan, nune’e mos bele hetan ai-han ba konsumi.”

A group member uses a milling machine to prepare the maize for eating

© Alexia Skok/Seeds of Life

Líder husi suco Fahilebo, Felisminio Babo dos Santos, haktuir katak grupu ida ne’e nia susesu fó ona influénsia positivu ba komunidade tomak.

“Hau enkoraja grupu ne’e atu fahe informasaun kona-ba batar Sele ho komunidade sira seluk ne’ebé la hatene kona-ba ida ne’e.

“Iha tempu liu ba ami sente dúvida ho rezultadu produsaun menus husi variedade lokál, maibe agora ami sei la dúvida tan tanba batar Sele hatudu kualidade ne’ebé di’ak,” tenik nia.

“Ema idaidak hatene katak karik sira hakarak fini ne’ebé di’ak, maka sira bele hetan husi grupu Naroman,” tenik Felisminio.

Martinho haktuir katak grupu ne’e sei kontinua kuda no fa’an fini batar Sele nune’e governo Timor Leste bele hamenus importasaun fini batar husi rai seluk.

“Ami deside ona atu estende área hektár 5 ne’e ba hektár 10 iha epoka kuda oin mai,” tenik nia.

Naroman CSP has been happy with their harvest this year and plan to grow even more Sele next cropping season

© Alexia Skok/Seeds of Life

Naroman CSP is supported through the Seeds of Life program to produce commercial-grade maize seed

© Alexia Skok/Seeds of Life

 

1 Response » to “Oportunidade osan mean: fa’an batar variedade Sele hamosu rendimentu ba PFK Naroman iha Liquiça”

  1. […] Oportunidade osan mean: fa’an batar variedade Sele hamosu rendimentu ba PFK Naroman iha Liquiça […]

Leave a Reply

You must be logged in to post a comment.