Razaun 8 tansa gosta batar Sele ho Noi Mutin
Ho tempu kuda neebe besik ona, familia agrikultór sira sei imediatamente hili variedade ida neebe mak sira atu kuda iha epoka kuda tinan 2014-15.
Tuir mai hanesan razaun ualu kona-ba tansa familia agrikultór sira gosta atu kuda batar Sele ho Noi Mutin, variedade batar neebe produtivu liu lansa husi Ministério da Agricultura e Pescas iha tinan 2007 ho 2012.
1. Fini produs iha rai laran
Familia agrikultór rihun ba rihun mak sai hanesan membru ba grupu komunidade habarak fini MAP-SoL iha teritóriu laran tomak neebe kuda variedade hirak ne’e, no haloot nia fini depois de koileta atu nune’e sira-nia membru sira iha fini diak neebe prontu atu kuda iha epoka tuir fali, inklui halo fini disponível ba agrikultór sira seluk iha komunidade nia leet. Fini ida ne’e la’os importa no agrikultór Timorense sira uja fini neebe sira produs rasik, ajuda sira-nia nasaun hadi’a siguransa fini no ai-han.

Lino and his family are part of a commercial seed producer group in Los Palos, growing and selling quality Sele seed © Unknown/Seeds of Life
2. Variedade ne’e iha vantajen produsaun 40% liu batar variedade sira seluk
Agrikultór sira bele hetan benefísiu husi koileta neebe makaas liu husi uja variedade hirak ne’e. Sele kuda ona iha Timor-Leste dezde tinan 2001 no Noi Mutin dezde tinan 2007, no variedade rua ne’e prova rezultadu produsaun neebe konsistentemente aas liu testu peskiza, iha testu no demonstrasaun barak no feedback husi familia agrikultór sira.
“Sele ho Noi Mutin hanesan variedade neebe diak wainhira kompara ho lokál. Sele diak liu tanba nia fulin bo’ot no produsaun aas.” (Amelia da Cruz, membru husi GKHF Bilbeu ou grupu komunidade habarak fini, Liquiça)
“Ami hetan rezultadu produsaun neebe diak no ami hakarak agrikultór sira seluk mos bele hetan hanesan ami, tanba variedade ida ne’e [Noi Mutin] kapaas tebes.” (Egas dos Santos, Chefe husi GKHF St. Antonio, Liquiça)
“Sele diak tanba hatudu produsaun diak; nia musan bo’ot no mos fulin. Iha koileta primeiru Sele, hau produs liu husi tonelada ida.” (Lino Rui de Andrade, produtór fini komersiál, Lautem)

This farmer from Rai Mean commercial seed producer is sitting pretty on his group’s bumper 2013-14 harvest of Sele maize © Jessy Betty/Seeds of Life
3. Variedade hirak ne’e hanesan polinasaun-aberta no domíniu públiku
Batar Sele ho Noi Mutin hanesan variedade polinasaun-aberta neebe hetan liu husi kriasaun ai-horis tradisionál. Agrikultór sira bele kuda variedade hirak ne’e, koileta nia fini no kuda fila-fali nia fini iha epoka tuir mai. Variedade hirak ne’e hanesan domíniu públiku, signifika katak familia agrikultór sira bele uja variedade hirak ne’e ho gratuitu, to’o bainhira deit. Variedade rua ne’e la’os hybrida no mos la’os variedade neebe jenetikamente modifikadu.

Young maize plants growing on a MAF-SoL research station as part of variety trials © Unknown/Seeds of Life
4. Adapsaun global ba klíma Timor-Leste
Variedade rua ne’e kuaze koko rigoroziumente iha estasaun peskiza iha teritóriu laran tomak no ho agrikultór sira maizumenus durante tinan lima nia laran antes halo lansamentu. Variedade hirak ne’e adapta-diak ba rai oioin, klíma no kondisaun tempu iha teritóriu laran tomak, ho familia agrikultór barak mak relata kona-ba nia rezultadu diak iha distritu 13 nia laran. variedade hirak ne’e sei ajuda profunda hamenus hamlaha iha Timor-Leste.

Noi Mutin and Sele maize varieties have been widely tested on research stations and with farmers © Unknown/Seeds of Life
5. Sente midar wainhira han nurak
Antes atu lansa variedade hirak ne’e, iha agrikultór feto ho mane atus ba atus mak fo valor diak ba variedade hirak ne’e nia gostu wainhira partisipa iha koko sabór variedade batar. Agrikultór sira deskobre katak variedade ne’e gostu no adapta diak ba kondisaun agrikultór Timor Leste nian. Sele ho Noi Mutin batar neebe han sente midar wainhira foin koileta hotu.

Sele maize is sweet and delicious when eaten soon after harvest © Unknown/Seeds of Life
6. Nia hun la tohar iha tempu koileta
Iha tempu koileta, nia hun hamrik los nafatin, halo familia agrikultór sira fasil atu halo koileta. Ida ne’e tanba iha rezisténsia ba anin bo’ot no kondisaun maran wainhira kompara ho variedade sira seluk.

Sele cobs ready for harvest in Natarbora © Jessy Betty/Seeds of Life
7. Nia fulin fasil atu fa’an wainhira sei nurak
Familia agrikultór sira bele fasil fa’an variedade batar iha tempu foin koileta hotu tanba deit nia fulin bo’ot, neebe hetan valor diak husi nia medida. Familia agrikultór barak mak hetan osan liu husi kuda no fa’an batar fini liu husi Sistema Fini Nasionál ba Variedade Neebe Lansa, neebe ajuda selu sira-nia oan nia osan eskola no sosa nesesidade umakain nian.

These women are part of the Lao Hamutuk contract grower group in Natarbora making a living from growing and selling Noi Mutin seed © Jessy Betty/Seeds of Life
8. Batar nia fulin kapaas, kór naroman
Noi Mutin nia fulin kór mutin naroman, enkuantu Sele nia fulin kór kinur naroman. Sira-nia kór halo sira haree ba kapaas no ajuda enfeita kualker bikan.

The Noi Mutin maize variety is a gorgeous white colour © Unknown/Seeds of Life
Karik iha tan razaun seluk neebe halo imi gosta batar Sele ho Noi Mutin? Karik iha, ami hakarak rona kona-ba imi nia hanoin! Fó komentáriu uja deit formatu iha kraik.
Konteúdu relasionadu:
Rona husi agrikultór sira neebe kuda ona Sele ou Noi Mutin no rezultadu neebe sira hetan ona:
- Oportunidade osan mean: Fa’an batar Sele kria rendimentu ba grupu Naroman iha Liquiça – Setembru 2014
- Lino hanesan agrikultór ativu husi Lospalos – Jullu 2014
- Istória agrikultór nian: Olandina da Costa, Chefe GKHF feto iha distritu Liquiça – Janeiru 2014
- GKHF tolu fahe fini ba familia vulnerável sira iha Liquiça – Dezembru 2013
- GKHF iha Natarbora koileta sira-nia Sele primeiru – Maiu 2013
- Koileta batar Sele iha Lospalos hahu – Abril 2013
Haree animasaun badak ne’e hodi aprende kona-ba oinsa bele hetan rezultadu diak husi Sele ho Noi Mutin, ou aprende oinsa kuda kahur lehe ho batar bele ajuda rezultadu produsaun neebe dóbru!


