Embaixadór Austrália: Produtór fini Buras Hamutuk hanesan grupu ne’ebé impresionante

Embaixadór Australia ba Timor-Leste, Peter Doyle, vizita produtór fini komersiál, Buras Hamutuk, iha Lautem semana kotuk (7/10) atu haree direta grupu ne’e nia progresu iha produsaun batar no forerai fini komersiál husi variedade kualidade di’ak.

Embaixadór kuaze impresionadu tebes ho grupu ne’e nia progresu no hateten katak governu Austrália sei kontinua fó apóiu ba governu Timor Leste  liu husi Ministériu da Agrikultura e Peskas (MAP) no komunidade em jerál atu hadi’a sira-nia vida moris.

© Yessy Betty/Seeds of Life

Buras Hamutuk hatudu fini balun husi fini tonelada 12 ne’ebe sira produs ba Embaxador Peter Doyle. Fini ne’e hatama iha plastik laran ne’ebe falun metin para anin labele tama inklui ho label korderoja no marka Fini ba Moris © Yessy Betty/Seeds of Life

“Ida ne’e hanesan grupu ne’ebé impresionadu tebes. Grupu ida ne’e serbisu makaas, sira iha vizaun klaru kona-ba saida mak sira halo, no fó atensaun máximu ba saida mak sira halo.”

“Governu Austrália kontente tebes atu serbisu hamutuk ho MAP no liu husi programa Seeds of Life kontribui ba hadi’a vida moris komunidade sira ne’ebé hela iha área rurais.”

“Hau fiar katak agrikultór Timorense bele produs fini kualidade di’ak iha kuantidade óptimu, no liu husi apóiu ida ne’e hau fiar katak agrikultór sira sei halo susesu bo’ot,” tenik Embaixadór.

Buras Hamutuk show some of 12 tons of Sele maize seed production to Ambassador Peter Doyle. The 5kg seeds were wrapped with airtight plastic bag include the pink label and Fini ba Moris brand. © Yessy Betty/Seeds of Life

Chefe grupu Buras Hamutuk, Lino de Andrade halo apresentasaun kona-ba gruu nia produsan. © Yessy Betty/Seeds of Life

Chefe de grupu, Lino de Andrade, esplika kona-ba atividade husi grupu ne’e iha produsaun fini dezde inísiu rejistru iha tinan 2013 husi Departamentu Fini MAP hanesan produtór fini komersiál (PFK) ba variedade hirak ne’ebé lansa tiha ona hanesan batar (Sele) no forerai (Utamua).

“Iha époka kuda tinan 2013-14, ami nia grupu ne’e iha ema na’in 15. Ami kuda Sele iha área ho luan 5ha no konsege hetan fini tonelada 5. Iha momentu ne’e ami fa’an tiha tonelada 3.7 ne’ebé konsege hetan osan $5,600.”

“Iha époka kuda tinan 2014-15, ami aumenta tan membru na’in 9 ba ami nia grupu ne’ebé agora daudaun hamutuk iha feto na’in 15 no mane na’in 9. Ami kuda batar Sele iha to’os ho luan hektár 10 no konsege kolleita hetan tonelada 18. Ami atu fa’an fini tonelada 12 no espera atu hetan osan $18,000. Restu ami sei fa’an ba konsumi no sei hetan osan $3,000. Nune’e hamutuk ami sei hetan maizumenus $21,000, la inklui kustu produsaun”

“Ami kontente tebes ho variedade MAP nian no mos nia produsaun. Ami sente iha diferensa bo’ot. Ami sente katak ami nia moris kuaze iha ona mudansa. Agora, membru grupu hotu-hotu bele rai osan ba sira-nia nesesidade,” tenik Lino.

“Grupu fini komersiál Buras Hamutuk produs ona batar fini komersiál tonelada 12 iha tinan ida ne’e, ou kuaze liu 80% husi munisípiu nia demanda fini.”

Buddhi Kunwar, Advisor MAP-SoL kona-ba Fini Komunidade & Komersiál, esplika katak batar fini ne’ebé produs husi Buras Hamutuk sei responde ba proporsaun signifikante husi rekerimentu fini tinan ida ne’e nian iha Munisípiu Lautem.

“Lautem hanesan munisípiu ida ne’ebé bo’ot liu hotu iha Timor Leste. Tanba ne’e presiza fini batar, hare no forerai barak liu tan iha tempu oin mai. Iha ne’e halo estimasaun katak Lautem sei presiza batar no hare fini tonelada 14 iha époka kuda mai agora.”

“Grupu fini komersiál Buras Hamutuk produs ona batar fini komersiál tonelada 12 iha tinan ida ne’e, ou kuaze liu 80% husi munisípiu nia demanda fini.” tenik Buddhi.  “Na verdade, tanba grupu ne’e produs batar fini ho kuantidade ne’ebé aas, MAP sei haruka tonelada 2 ba kompleta nesesidade fini agrikultór sira iha Covalima ne’ebé produsaun fini komersiál sei dezenvolve hela”.

“PFK sira iha teritóriu laran agora daudaun bele ona produs fini komersiál kualidade di’ak ho kuantidade aas, nune’e MAP bele hamenus ona fini ne’ebé importa to’o 80% iha tinan ida ne’e. Hahu tinan oin ba oin MAP la presiza tan atu importa kualker fini tanba kada Sistema Fini Munisipál no Sistema Fini Nasionál global dezenvolve tiha ona atu responde ba total nesesidade fini iha teritóriu laran,” tenik Buddhi.

© Yessy Betty/Seeds of Life

Grupu produtor fini Buras Hamutuk ho nia membru sira hamutuk ho Ambassador Australiano ho nia ekipa iha Fuiloro, Lospalos, Lautem. © Yessy Betty/Seeds of Life

Aleinde halo prosusan fini ba batar Sele, grupu Buras Hamutuk mos produs dini forereai Utamua ne'ene nia produsaun 47% aas liu forerai lokal. © Yessy Betty/Seeds of Life

Aleinde batar Sele, grupu Buras Hamutuk mos produs fini forereai Utamua ne’ebe nia produsaun 47% aas liu forerai lokal. © Yessy Betty/Seeds of Life

Kada MAP iha munisípiu planéia no implementa ona produsaun fini, distribuisaun no jestaun komunidade atu produs fini komersiál kualidade di’ak husi variedade batar, hare no forerai hodi responde ba nesesidade fini iha munisípiu idaidak. Ida ne’e inklui mos kantreru 26 jere husi komunidade ne’ebé sei produs fehuk no ai-farina kain liu husi milaun metade ba agrikultór sira atu kuda iha époka ida ne’e.

Atu fasilita komunidade agrikultór iha área rurais hodi hetan asesu liu tan ba fini ho kualidade aas iha époka mai agora, MAP-SoL ajuda kada MAP munisípiu hodi implementa planu distribuisaun fini para bele fornese fini kualidade di’ak husi variedade batar, hare no forerai ba umakain agrikultór liu husi 30,000 iha teritóriu laran tomak.

“Hamutuk iha aldeia 2,225 iha Timor no MAP munisipál planéia ona atu distribui fini ne’ebé produs husi sira-nia PFK ba aldeia rurais 2,000 iha pakote 5kg. Fini batar sei fahe ba umakain 15 iha kada aldeia ne’ebé iha interese atu kuda variedade MAP nian atu nune’e sira bele hetan benefísiu husi produsaun ne’ebé aumenta,” tenik Buddhi.

Leave a Reply

You must be logged in to post a comment.