Um-terco agrikultór Timor-Leste agora kuda ai-horis kualidade diak

Iha periódu Jullu 2013 to’o Juñu 2014, maizumenus agrikultór nain 41,000–mediu 33% to’os nain iha Timor-Leste kuda ai-horis variedade ida ka rua ne’ebé lansa husi MAP, estudu ne’ebé deskobre husi levantamentu/survey halo husi Seeds of Life.

Rezultadu ida ne hetan husi entrevista ne’ebé hala’o iha fulan Agostu no Setembru 2014 hamutuk ho to’os nain 702 iha suco 60 iha distritu 13 nia laran, ne’ebé hanesan parte ida husi Levantamentu/Survey Adaptasaun MAP-SoL.

Númeru adaptasaun ba variedade ai-horis kualidade diak ne’ebé aas liu mak batar (20% agrikultór ne’ebé kuda batar kuda variedade Sele; 10% kuda variedade Noi Mutin), 14% agrikultór ne’ebé kuda hare kuda variedade Nakroma, 12% agrikultór ne’ebé kuda fore-rai kuda variedade Utamua, 9% agrikultór ne’ebé kuda fehuk midar kuda variedade Hohrae, no 5% agrikultór ne’ebé kuda ai-farina kuda variedade Ai-luka. Ai-horis hirak ne la’os variedade GMO (non-genetically modified) ho nune’e agrikultór sira bele kontinua kuda husi tinan ba tinan hanesan sira halo baibain ba variedade lokál.

33% númeru adaptasaun ba kombinasaun variedade hotu-hotu aumenta 8% iha méiu 2013, bainhira um-quatro to’os nain kuda variedade kualidade diak. 61% to’os nain sira kuda variedade oin ida deit husi variedade hirak ne, 22% kuda variedade oin rua, no 8% kuda variedade oin tolu. Ba batar, ai-farina no fehuk midar, agrikultór entre 50-80% kuda mos variedade seluk, maioria variedade lokál, ho nune’e variedade hirak ne’e mantein mos variedade lokál ne’ebé iha valór ba agrikultór sira.

Distribuisaun fini gratuitu husi ministério no mos ONG sai dalan importante ida ba agrikultór hodi hetan asesu ba batar, hare, ai-farina, no fehuk midar ho kualidade diak. Ba fore-rai, distribuisaun gratuitu husi MAP ka ONG menus husi 50%, no kuaze um-quarto husi agrikultór sosa tiha ona fini iha merkadu.

Husi agrikultór sira ne’ebé tuir entrevista, um-quarto deit mak dehan sira hatene kona-ba variedade hirak ne’ebé lansa husi MAP, no 58% agrikultór hanoin katak ida ne akontese deit ba variedade oin ida deit. Maioria agrikultór (93%) hatene naran variedade batar, no menus husi metade agrikultór sira bele hatene variedade ai-horis seluk nia naran. Ho ne nune’e, presiza kontinua fó informasaun ba agrikultór lokál kona ba variedade ho kualidade diak ne’ebé disponível ona iha rai laran.

This farmer in Maliana, Bobonaro district, is happy to plant Utamua because the yield is good and the peanuts are big © Alexia Skok/Seeds of Life

© Alexia Skok/Seeds of Life

Kona ba levantamentu/survey

Husu perguntas ba agrikultór nain 702 – ne’ebé kuda batar ka hare, fore-rai, ai-farina, fehuk midar, ka kombinasaun ai-horis hirak ne’e – kona ba, husi variedade hirak ne variedade ida ne’ebé mak sira kuda, sira hetan fini no material hodi kuda ne husi ne’ebé, oinsa mak sira familiar ho variedade ho kualidade diak ne’ebé lansa husi Ministério da Agrikultura no Peskas.

1 Response » to “Um-terco agrikultór Timor-Leste agora kuda ai-horis kualidade diak”

  1. […] Um-terco agrikultór Timor-Leste agora kuda ai-horis kualidade diak […]

Leave a Reply

You must be logged in to post a comment.